Allt fler patienter behandlas i dag med viktnedgångsmediciner vid obesitas och/eller typ 2-diabetes. Läkemedlen kan minska aptiten och öka mättnadskänslan, men för att uppnå en hållbar viktnedgång krävs oftast mer än medicinsk behandling.

– I grunden handlar obesitasbehandling om att göra kost- och livsstilsförändringar. GLP1-analoger kan vara ett väldigt bra stöd, men de behöver kombineras med rätt kunskap om kost och hur man skapar hälsosamma rutiner för att behandlingen ska fungera på lång sikt, säger Sofia Popek, dietist på Primärvårdsrehab i Bromma.

Kan leda till för lågt intag av näringsämnen

Viktnedgångsmediciner är relativt nya och har snabbt blivit en viktig del av behandlingen vid både obesitas och typ 2-diabetes. Samtidigt kan den minskade aptiten innebära en risk för att patienten får i sig för lite näring.

– När man äter mindre ökar risken för att man inte får i sig tillräckligt med protein, vitaminer och mineraler. Där är dietistens roll att hjälpa patienten att få i sig rätt näring, trots minskad aptit, säger Sofia Popek.

Ett tillräckligt proteinintag är viktigt för att bevara muskelmassa och minska risken för muskelförlust, särskilt i kombination med fysisk aktivitet.

– Kost och fysisk aktivitet hör ihop. Därför är det ofta en stor fördel att också få stöd av en fysioterapeut under behandlingen, säger hon.

Struktur viktigare än många tror

En vanlig utmaning vid behandling med viktnedgångsmediciner är att måltidsordningen rubbas.

– Många hoppar över måltider när aptiten minskar och tappar strukturen i sitt ätande. Då blir det svårare att ha energi i vardagen och skapa hållbara matvanor som fungerar även efter avslutad medicinsk behandling, säger Sofia Popek.

Hos dietisten får patienten stöd i att skapa hållbara rutiner.

– Vi jobbar mycket med struktur – när man äter, hur ofta, portionsstorlekar och vätskeintag. Det handlar inte bara om vad man äter, utan om hur det fungerar i vardagen, säger hon.

Helhetsperspektiv ger bättre resultat

Vid behandling av obesitas och typ 2-diabetes är behovet av stöd ofta stort, särskilt när läkemedel ingår i behandlingen.

– GLP1-analoger kan hjälpa till att sänka tröskeln och göra förändringar möjliga, men det är livsstilsförändringarna som avgör resultaten på lång sikt, säger Sofia Popek.

Hon betonar vikten av ett helhetsperspektiv.

– Utöver kost och fysisk aktivitet tittar vi också på sömn, återhämtning och stress. Allt påverkar hur kroppen mår och hur behandlingen fungerar, säger hon.

Frivilligt stöd på patientens villkor

Kontakten med dietist och fysioterapeut är alltid frivillig, något Sofia Popek menar är viktigt att läkaren är tydlig med.

– Det är viktigt att patienten vet att det inte är ett tvång. Stödet finns här som en möjlighet, man väljer själv om och när man vill ta del av det. Många upplever en lättnad när de förstår att vi inte kommer med pekpinnar, utan finns här för att ge stöd och kunskap i processen. För många kan kost och vikt vara ångestladdat och då kan det vara hjälpsamt att veta om att det finns professionellt stöd att få under viktresan, säger hon.

Möjlighet att bokat tid själv

Patienter kan få remiss från läkare, men kan också själva boka tid hos dietist och fysioterapeut på Primärvårdsrehab i Bromma. Ett besök kostar 275 kronor och omfattas av högkostnadsskyddet.