Palliativ sedering – vårdpersonalens erfarenheter och upplevelse från en specialiserad palliativ vårdenhet, en kvalitativ studie

Inom palliativ vård är målet att lindra svåra symptom i livets slut hos patienter som lider av en obotlig, livshotande sjukdom. Målet är att säkerställa att patienterna får ett lugnt, tryggt och värdigt avslut på sitt liv där lidandet ska var så väl lindrat som möjligt.

Många människor oroar sig mycket i förväg framför allt för att man inte ska få bra smärt- och annan symtomlindring i livets slut. I vissa, ovanligt svåra fall kan man inte lindra svåra symtom trots all den behandling som idag finns att tillgå. I dessa fall kan palliativ sedering bli aktuellt. Palliativ sedering innebär att man sederar patienten under livets sista timmar eller dagar så att hen får sova tills döden inträffar. För att kallas palliativ sedering ska det primära syftet med behandlingen vara att sedera patienten, dvs ge läkemedel med syftet att medvetet sänka medvetandegraden för att lindra symptom, där syftet är vare sig att förkorta eller förlänga döendeprocessen – utan ge lindring under den tid som är kvar. Palliativ sedering ska bara ges när det är mycket kort tid kvar – dagar till högst två veckor enligt Svenska Läkarsällskapets etiska riktlinjer.

Enligt studier gjorda i Sverige visades att palliativ sedering förekommer mellan 1% och 8% av dödsfallen på palliativa enheter. Internationellt är siffran ofta högre. Vi tror att palliativ sedering kan vara en underutnyttjad behandling där fler patienter skulle kunna få ett bättre avslut på livet utan svåra symptom. Om behandling med palliativ sedering vore mer känd skulle kanske också debatten kring dödshjälp se annorlunda ut. Vi tror även att det kan finns brister i kunskap och erfarenhet hos vårdpersonal inom den specialiserade palliativa vården i Sverige och att behandlingen därför används i alltför låg omfattning.

I det aktuella projektet vill vi med kvalitativ metod undersöka vårdpersonals inställning och erfarenheter av palliativ sedering inom specialiserad palliativ vård; vilka hinder, risker och möjligheter man ser med behandlingen. Fyra fokusgruppsintervjuer har gjorts med sammanlagt 40 vårdpersonal som arbetar inom Specialiserad palliativ slutenvård på Stockholms Sjukhem, dess genomfördes under våren 2025. I varje grupp deltog läkare, sjuksköterskor och undersköterskor.

Resultaten kommer att analyseras med kvalitativ analys och kommer ligga till grund för utbildningsinsatser om palliativ sedering som kommer genomföras på Stockholms Sjukhem under hösten 2025. Under hösten 2025 kommer vi också införa en ny behandlingsmetod för palliativ sedering, behandling med dexmedetomidin (Dexdor). Under våren 2026 kommer vi sedan göra tre nya fokusgruppsintervjuer för att ta reda på om inställningen, erfarenheterna och kunskaperna om palliativ sedering förändrats efter att personalen fått ökade kunskaper.

Studien är godkänd av Etikprövningsmyndigheten, diarienummer Dnr 2025-00619-01