Uppföljning av rehabilitering efter covid-19

I den här forskningsstudien följer vi upp mående, aktivitetsnivå, funktion samt process för återgång till arbete efter allvarlig coronavirus- (SARS-CoV-2-) infektion. 

Målet är att öka kunskapen om mående och rehabiliteringsbehov för personer som haft allvarlig sjukhusvårdskrävande covid-19 (sjukdomen som coronaviruset SARS-CoV-2 leder till).

Syftet är att bidra till att förbättra funktion, delaktighet och livstillfredsställelse efter coronavirussjukdom. Denna kunskapsvinst är viktig för att kunna utveckla och erbjuda god och likvärdig rehabiliteringsvård i hela region Stockholm och hela Sverige. Denna forskningsansats vid Stockholms Sjukhem sker i samklang med nationell och regional uppföljning av covidrehabilitering som del av kunskapsstyrningens nätverk.

Då Stockholms Sjukhem tagit emot/ tar emot patienter som såväl smittsamma som har syrgasbehov för rehabilitering efter allvarlig covid-19 från alla Region Stockholms akutsjukhus har vi erfarit att uppföljningen av denna patientgrupp varierar (såväl inom ramen för klinisk verksamhet som klinisk forskning) och initierade därför denna studie där alla patienter hos oss tillfrågas om medverkan.

Sjukdomen covid-19 som orsakas av coronaviruset SARS-CoV-2 kan påverka medicinskt och psykosocialt mående, fysisk funktion, aktivitetsnivå och förutsättning för arbete

Sjukdomen covid-19 som orsakas av coronaviruset SARS-CoV-2 kan påverka medicinskt och psykosocialt mående, fysisk funktion, aktivitetsnivå och förutsättning för arbete. Då detta virus upptäcktes så sent som december 2019 innebär det att vi har begränsad erfarenhet och kunskap om covid-19. Därför är uppföljning och ökad kunskap genom forskning och vårdutveckling viktig för att kunna erbjuda så god och jämlik rehabilitering som möjligt.

Studien innebär utöver gängse individanpassad rehabilitering medverkan i en eller flera av dessa delstudier:

A. Uppföljning av rehabiliteringsmedicinska patientdata i patientjournal samt det nationella kvalitetsregistret WebRehab Sweden i samband rehabilitering efter allvarlig covid-19.

B. Utvärdering av det digitala stödverktyget F@ce2.0 i samband med rehabilitering efter allvarlig covid-19. Patient och rehabiliteringsteam (under Hemrehabilitering eller Neuroteam) sätter mål för aktiviteter som viktiga i vardagen samt strategier för att nå dessa mål. SMS-påminnelser och digital självskattning kring hur det gått att nå aktivitetsmålen ingår.

C. Personer i arbetsför ålder som var i arbete innan allvarlig covid-19 besvarar självskattningsformulär om återgång till arbete samt reflekterar i fokusgrupp gemensamt över förutsättningar för återgång till arbete efter covid-19. Målet är att öka kunskapen om hur förloppet, stöd och hinder för återgång till arbete ser ut i vårt samhälle.

Studien är godkänd av Etikprövningsmyndigheten.

Kontakt

Eric Asaba, docent vid KI 

Anne-Marie Boström, sjuksköterska, lektor

Susanne Guidetti, dr och universitetslektor vid KI.

Elisabet Åkesson, Lektor/Docent, Karolinska Institutet, Leg Läkare, Stockholms Sjukhem

 Skicka mejl

Tack till!

Medverkande patienter och kollegor, Rehabiliteringsavdelning 3, Stockholms Sjukhem.

Var den här informationen till hjälp?
Visas enbart i Umbraco för redaktörer

Vad kan vi göra bättre på den här sidan? Vi kan tyvärr inte ge dig ett svar, men dina kommentarer hjälper oss att förbättra vårt innehåll.

Uppdaterad 2024-06-19 Webbredaktör: Mariana Lind Skriv ut sidan