Stroke: Integrering av återgång i arbete och närståendestöd i interventionen Aktivare Vardag för att förebygga stroke efter en TIA
Projektet är en forskningsstudie med syfte att utforska återgång i arbete och stöd från närstående efter TIA (Transitorisk Ischemisk Attack) för att utveckla och integrera dessa aspekter inom strokepreventionsprogrammet Aktivare Vardag. Syftet är även att utvärdera det nyutvecklade strokepreventionsprogrammet inom primärvården.
Högt blodtryck i kombination med förmaksflimmer samt TIA är exempel på faktorer som kan innebära en ökad risk för insjuknande i stroke i kombination med ohälsosamma levnadsvanor (exempelvis mycket stillasittande och avsaknad av engagemang i vardagliga aktiviteter som påverkar hälsan positivt).
Interventionsprogrammet Aktivare Vardag har potential att öka deltagandet i hälsofrämjande vardagsaktiviteter och förebygga ohälsa hos personer som tidigare haft en TIA och har förhöjd risk att drabbas av en stroke. Stöd till levnadsvaneförädring finns i ett sammanhang av arbete och familj, vilket är bakgrunden till behov av att integrera förebyggande arbete i denna kontext.
Aktivare Vardag bidrar till att stödja individer att bli mer delaktiga i sin vård och hälsa vilket är en central del i omställningen till God och nära vård. Det saknas kunskap kring hur stöd från närstående och hur återgång i arbete kan integreras och användas i preventionsprogrammet i primärvården för personer som har haft en TIA och har en risk att drabbas av en stroke.
Kontakt
Projektansvarig:
Eric Asaba (Professor, Göteborgs Universitet)
Medverkande forskare och personal:
Ann-Helen Patomella (Docent, Karolinska Institutet)
Elisabet Åkesson (Läkare & forskare, Stockholms Sjukhem och Docent, Karolinska Institutet)
Lisette Farias (Docent, Karolinska Institutet)
Kristin Norefors (Doktorand, Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem)
Tack till!
Tack till patienter och kollegor vid Stockholms Sjukhem som medverkar i projektet.
Studien har pågått från 2023 och har erhållit finansiering från FORTE, Strokeförbundet, Stockholms Sjukhem och Forskarskolan i Hälsovetenskap.
Studien har godkänts av EPN 2015/834-31, 2016/2203-32, 2019-01444, 2021-05902-02 och 2024-03708-02