Sjuksköterskorna Marjaneh Shahrokhi Hakim (t.v.) och Linnéa Jakobsson har tagit fram en checklista som minskat svinnet av omläggningsmaterial och förbättrat ordningen i patientrummen på rehabavdelning B2.
Mindre svinn och bättre ordning med ny checklista på rehabavdelning
På rehabavdelning B2 på Stockholms Sjukhem har ett förbättringsarbete lett till minskat svinn av omläggningsmaterial och bättre ordning i patientrummen.
Bakom arbetet står sjuksköterskorna Linnéa Jakobsson och Marjaneh Shahrokhi Hakim, som genomfört projektet som en del av en kurs i thoraxkirurgisk omvårdnad vid Karolinska Institutet.
– Vi såg ett återkommande problem där stora mängder omläggningsmaterial togs in i patientrummen men inte användes. Det blev både ett hygienproblem och ett resursslöseri, berättar Linnéa Jakobsson.
Blir kvar i rummen
Rehabavdelning B2 tar emot patienter som vårdats på akutsjukhus och behöver rehabilitering innan de kan återvända hem. Många har genomgått operationer och har sår som behöver kontrolleras och läggas om. När material inte används och inte kan återlämnas till förrådet, samlas det istället i rummen, vilket försvårar städning och ökar risken för smittspridning.
För att komma till rätta med problemet tog Linnéa och Marjaneh fram en enkel men effektiv checklista. Checklistan används i samband med varje omläggning och följer hela processen, från planering till dokumentation av vad som faktiskt använts.
– Vi ville göra det så enkelt som möjligt för personalen att tänka efter före och bara ta med det som behövs. säger Marjaneh Shahrokhi Hakim.
Få högt användande
För att säkerställa att checklistorna används har det gått ut mejl till all personal, det sattes upp tydliga påminnelser i förråden och muntliga påminnelser. Processmålet var att 90 procent av personalen skulle använda checklistan och det ser hittills ut som att målet har nåtts. Resultatmålet var att minska inköpsmaterial vid såromläggning.
– – Personalen har varit positiva. Det har blivit lättare att hålla ordning och det ser även ut som att det är mindre svinn och minskat inköp av såromläggningsmaterial, men det kan också bero på att vi har haft färre patienter med behov av såromläggning under den här perioden, säger Linnéa.
Förbättringsarbetet ska inte bara minska miljöpåverkan och kostnader. Det ska också bidra till en bättre vårdmiljö för patienter och personal.
– Att kunna arbeta mer strukturerat gör skillnad i vardagen. Det här har också varit ett väldigt lärorikt moment i vår vidareutbildning, säger Marjaneh.
