Peter Strang, professor i palliativ medicin och överläkare på Stockholms Sjukhem, har nyligen släppt boken Smärta hos äldre. Den vänder sig främst till undersköterskor men kan också vara läsvärd för sjuksköterskor och andra som arbetar inom vården och omsorgen.– Smärta är ett vanligt symptom inom äldrevård och är tyvärr något som missas, eller inte behandlas tillräckligt. Det fanns tidigare inte någon bok i ämnet som var skriven för just undersköterskor som är den största yrkesgruppen inom vården och omsorgen.
Boken har många fallbeskrivningar, faktarutor och reflektionsfrågor. Undersköterskor och sjuksköterskor har även varit med och tyckt till om boken då den togs fram. Främst lyfts metoder som kan lindra smärta utan att det krävs läkemedel, men nyttan av vissa basala mediciner förklaras också.
–Vi vet att särskilt många äldre med demens har svårt att visa att de har ont eftersom de kanske inte längre kan kommunicera med hjälp av tal. Här får man istället vara mer uppmärksam på kroppsspråk som exempelvis stelt och smärthämmat beteende som att man grimaserar när man ska resa på sig, eller förflytta sig. Ibland kan personen gnugga eller slå sig på den kroppsdel där de har ont, säger Peter Strang.
Gemenskap smärtlindrar
I boken ges fler förslag på konkreta smärtlindrande omvårdnadsåtgärder och tips på aktiviteter som avleder smärta. Den senaste smärtforskningen som gjort med funktionell hjärnröntgen visar också att smärtcentrum blir mer aktivt när vi blir ofrivilligt ensamma.
–Det här är viktigt att vårdpersonal vet om så vi försöker se till att de vi vårdar upplever gemenskap. Vi kan helt enkelt använda oss själva som redskap för att lindra smärta.
Att bedöma smärta
Alla smärtexperter är överens om att det bästa är om personen kan skatta sin egen smärta. Vid svårare form av demens bör man i första hand bedöma olika beteenden som kan tyda på smärta. American Geriatrics Society (AGS) har listat sex kategorier av beteende som man bör ta på allvar då de kan tyda på smärta
-
Ansiktsuttryck som kan tala för smärta
- Grimaser
- Rynka på pannan
- Blunda eller knipa ihop ögonen
- Snabba blinkningar
- ”Ledsna ögon”
-
Verbala uttryck som kan tala för smärta
- Stön, suckar, jämmer
- Ändrad tonhöjd, styrka, spänd röst när man talar
- Skrikbeteende
- ”När snälla tanter börjar svära”
-
Kroppsspråk som kan tala för smärta
- Muskelspänning, blir ”stel”
- Skydda kroppen/kroppsdel
- Gunga, vagga med kroppen
- Gnugga, klia en kroppsdel
- Riva sig oupphörligt
-
Oro, beteenden som kan tala för smärta
- Plötsligt påkommen psykisk oro
- Plötslig påkommen kroppslig oro
- Aggressivitet, störande beteende (BPSD)
-
Förändrade aktiviteter som kan tyda på smärta
- Nytillkomna sömnstörningar
- Aptitlöshet
- Vill inte delta i aktiviteter
-
Förändringar i mentala funktioner som kan tala för smärta
- Akut förvirring
- Gråtattacker
- Irritabilitet
Barbro Bäckstam, undersköterska på Stockholms Sjukhems vård- och omsorgsboende, som varit med och tyckt till om boken då den togs fram
”Vi undersköterskor som arbetar i nära kontakt med patienter och boende, har möjlighet att vara uppmärksamma på upplevd smärta hos den äldre. Ibland kan smärtan ha andra uttryck, som bland annat illamående eller oro. I boken ”Smärta hos äldre” får man ingående kunskaper om olika smärttillstånd.
Man får exempelvis läsa om orsaker till olika smärttillstånd, vad man ska ge akt på, och hur man lättare kan tolka den äldres upplevda smärta. Genom att läsa boken får vi undersköterskor viktiga arbetsverktyg att använda oss av i arbetet nära den boende/patienten för att lättare upptäcka smärta, och i möjligaste mån hjälpa till att lindra den.”
Jenny Tallqvist, enhetschef på Stockholms Sjukhems vård- och omsorgsboende som varit med och tyckt till om boken då den togs fram
”Jag tycker det är så bra att boken vänder sig direkt till dem som är allra närmast den äldre inom äldreomsorgen. Peter Strang har bett vårdpersonalen läsa textavsnitt, tala om för honom om det finns text som är svår att ta till sig, begrepp som behöver förklaras närmare. Inte minst har han också efterfrågat om det är något han missat att ta med i den nära omvårdnaden och där har undersköterskorna kunnat lyfta fram små detaljer.
Boken har därför blivit ett verktyg för undersköterskorna i omvårdnadsarbetet med äldre som har smärta. För hela teamet runt den äldre är boken värdefull då alla i teamet kan ta till sig det han beskriver.”
