Den svenska strokevården har fått nya nationella riktlinjer. De utgör ett viktigt stöd för att förbättra vården för personer som drabbats av stroke. Målet med riktlinjerna är att stödja styrningen av svensk hälso- och sjukvård utifrån den bästa tillgängliga kunskap kring vård av stroke som finns just nu.
I mars 2018 publicerade Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer för vård av stroke. Åtgärder för hur strokevården ska bli bättre före, under och efter stroke berörs samt hur vården ska bli bättre på att förhindra att strokepatienter drabbas igen.
Sammanhållen vård på en strokeenhet
Riktlinjerna betonar vikten av att tiden mellan insjuknande, diagnos och behandling blir så kort som möjligt. Det skrivs också in att den akuta behandlingen av personer som insjuknat i stroke bör starta på en strokeenhet. En sammanhållen vård på en strokeenhet minskar bland annat dödligheten och funktionsnedsättningar vid stroke. Även patienter med TIA (transitorisk ischemisk attack) bör omhändertas på strokeenhet i det akuta skedet, för att säkerställa god vård och minska risken att insjukna i stroke.
Bättre uppföljning av personer som fått en stroke
I de nya riktlinjerna formuleras hur rehabiliteringen vid stroke behöver startas tidigt och erbjudas så länge patienten har behov av den. Uppföljningen av personer som fått en stroke betonas, både för att förbättra deras möjligheter att komma tillbaka till ett normalt liv och för att förebygga fler strokes. För att minska risken för en ny stroke är det viktigt att uppföljningen är långsiktig och kontinuerlig.
Men hur ska nu detta kunna sättas in i praktiken? En som jobbar med att hitta bra lösningar för detta är forskaren Susanne Guidetti. Tillsammans med kollegor vid Karolinska Institutet driver hon projektet F@ce som är en teknikbaserad plattform där den som drabbats av stroke ska kunna följa sina egna rehabiliteringsbehov och följa upp dem tillsammans med anhöriga och vårdgivare.
F@ce – ett sätt att följa rehabiliteringen
När Stockholms Sjukhem, tillsammans med STROKE-föreningen i Stockholms län, uppmärksammade strokedagen den 8 maj fanns Susanne Guidetti, med dr och arbetsterapeut, på plats för att berätta mer om just F@ce:
– F@ce bygger på att involvera den drabbade och anhöriga i den egna rehabiliteringen. Vid ett första möte byggs en relation mellan vårdgivare och vårdtagare. Något som är viktigt i F@ce-modellen är att öka både den som fått en stroke och dess anhörigas delaktighet, berättar Susanne Guidetti. Därför är en viktig del i projektet också att förse såväl drabbad som anhöriga med information och kontaktinformation så att de känner att de verkligen hänger med. Tillsammans gör man en gemensam bedömning av den som fått en strokes nuvarande aktivitetsförmåga. Det kan till exempel göras genom att in en video där personen steker pannkakor och därefter, låta personen själv uppskatta hur man tyckte att det gick.
– Tillsammans med vårdteamet sätter man upp tre mål och skapar en plan med tydliga problemlösningsstrategier för hur man ska gå vidare. Personen får dagliga påminnelser om övningar och uppmanas att göra skattningar över hur vardagen fungerar via plattformen F@ce i sin mobil varje dag. Vårdpersonal kan följa processen via F@CE och stötta den som haft en stroke och anhöriga vid behov.
Stor utvecklingspotential
Några slutgiltiga resultat av studien är inte analyserade ännu men Susanne Guidetti konstaterar att alla som varit med i studien har varit positiva till att testa F@ce och att det finns stor utvecklingspotential.
– Personer med stroke har en drivkraft till att använda teknik i sin vardag. Många använder mobilen används för att känna sig trygga därför är den ett bra verktyg i rehabiliteringen. Dessutom har professionella inom strokerehabilitering en vision om att använda teknik som en gemensam plattform. Tekniken ger möjligheter att dela information, samarbeta på distans. Dessutom ger det förutsättningar för att göra dokumentationen tillgänglig och transparent, konstaterar Susanne Guidetti.
Foto: Karolinska Institutet
Att förebygga stroke
Det finns en tydlig koppling mellan levnadsvanor och förhöjd risk för stroke. Att se riskerna i sitt eget beteende är viktigt, men det är inte alltid enkelt att ändra vanor. I ett aktuellt forskningsprojekt studeras möjligheten att förebygga stroke.
Vi har ställt tre frågor till Eric Asaba, som är universitetslektor och docent i arbetsterapi vid Karolinska Institutet och anknuten forskare vid Stockholms Sjukhems forskningsenhet, om den aktuella forskningen.
Rehabilitering efter stroke
Efter stroke är rehabilitering en av förutsättningarna för att bli bättre. Stockholms Sjukhem erbjuder rehabilitering för dig som har drabbats av stroke. Det kan ske antingen med remiss direkt efter akutsjukvård, i hemmet med stöd av ett av våra neuroteam eller som planerad rehabilitering i ett senare skede. Här kan du läsa mer om våra olika former av strokerehabilitering:
Rehabilitering efter akutsjukvård, avd 1, neurologisk rehab
