Regeringen har beslutat om en satsning på drygt 58 miljoner kronor för att stärka kvaliteten i demensvården, öka kunskapen om demenssjukdomar och utveckla det förebyggande arbetet för hjärnhälsa. En central del i satsningen är att sprida och implementera den evidensbaserade FINGER-modellen, som bygger på forskning om hur livsstilsfaktorer kan minska risken för kognitiv svikt.
Miia Kivipelto är professor i geriatrik vid Karolinska Institutet och innehavare av Stockholms Sjukhems professur i geriatrik vid Karolinska Institutet. Hon leder flera internationellt uppmärksammade forskningsprojekt, däribland den banbrytande FINGER-forskningen, som visat att riktade livsstilsinsatser kan minska risken för kognitiv sjukdom och bromsa utvecklingen av kognitiv svikt och demens.
Vad betyder regeringens satsning på FINGER-modellen för utvecklingen av demensvården i Sverige?
– Det är förstås mycket positivt att regeringen nu satsar på förebyggande åtgärder och att de baseras på den forskning vi har om livsstilens betydelse för hjärnhälsan. I FINGER-forskningen har vi tydligt sett hur viktiga livsstilsfaktorerna är för att minska risken för kognitiv svikt, så det här är en välkommen satsning för att öka kunskapen och utveckla det preventiva arbetet runt om i landet, säger Miia Kivipelto.
Socialstyrelsens utlysning ger regioner och kommuner konkreta möjligheter att arbeta enligt den nya nationella demensstrategin, som betonar kunskapsbaserade preventiva insatser och behovsstyrd hälso- och sjukvård. Den understryker också hur viktigt det är att regioner och kommuner samverkar i det här arbetet.
– Jag och mitt team kommer i kontakt med många kommuner och regioner, och vi vet att det finns ett starkt engagemang på det här området. Mycket görs redan, men det finns också väldigt mycket kvar att göra, på ett strukturerat och likvärdigt sätt. Demensstrategin har titeln Varje dag räknas och betonar att alla drabbade ska ha möjlighet att leva livet, hela livet.
Vad visar forskningen hittills när det gäller hur livsstilsinsatser kan påverka risken att utveckla demens?
– Den senaste forskningen visar att minst 45 procent av alla fall av demens har en koppling till påverkbara livsstils- och hälsorelaterade faktorer. Det framgår av Lancet Commission-rapporten från 2024, som sammanställt resultaten från många studier runt om i världen. FINGER-studien var den första stora kliniska prövningen som påvisade det här sambandet.
FINGER-studien har visat att samordnade livsstilsförändringar inom fem områden – hälsosam kost, fysisk aktivitet, kognitiv träning, sociala aktiviteter samt kontroll av hjärt- och kärlhälsa – kan minska risken för kognitiv svikt. Samma modell har också visats kunna minska risken för andra kroniska sjukdomar och skörhet samt bidra till ökad hälsorelaterad livskvalitet.
– På senare tid har vi kunnat lägga till fler faktorer som spelar in, som hörsel och syn, munhälsa, stress och sömn. FINGER-forskningen fortsätter i många länder runt om i världen för att testa FINGER-modellen i olika befolkningsgrupper och miljöer. Det görs kontinuerligt nya upptäckter som samstämmer med den ursprungliga studiens resultat och ger nya insikter, säger Miia Kivipelto.
Vad betyder denna satsning för oss på Stockholms Sjukhem?
– Stockholms Sjukhem har varit aktivt i forskningen som ligger till grund för regeringens satsning, till exempel MIND-AD-studien på Stockholms Sjukhems geriatrik i Bromma och STRONGER-studien som testar implementering av en FINGER-baserad intervention i primärvården.
Genom Miia Kivipeltos donationsprofessur kommer forskningen att fortsätta och vidareutvecklas vid Stockholms Sjukhem.
– Satsningen kan ge nya möjligheter för implementeringsforskning och praktisk implementering för olika målgrupper, och därigenom skapa direkt nytta för patienter, närstående, medarbetare och hela Stockholms Sjukhem. Vi kommer även att ha en nära dialog med Socialstyrelsen för att förstå i detalj hur stödet kan användas.
