Stockholms Sjukhem i fokus när WHO:s nya riktlinjer ska omsättas i praktiken

Nyligen publicerade världshälsoorganisationen WHO sina uppdaterade riktlinjer för att minska risken för kognitiv svikt och demens. Professor Miia Kivipelto har som medlem i WHO:s internationella expertgrupp medverkat i arbetet.
 

Som innehavare av Stockholms Sjukhems donationsprofessur i klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet bedriver Miia Kivipelto också forskning i nära samarbete med Stockholms Sjukhem. Målet är att forskningsresultat snabbare ska komma patienter och boende till nytta.

Du har medverkat i arbetet med WHO:s uppdaterade riktlinjer för att minska risken för kognitiv svikt och demens. Vad är det viktigaste som är nytt?

– Det har kommit väldigt mycket ny kunskap sedan WHO tog fram de första riktlinjerna 2019, framför allt om riskfaktorer som går att påverka. WHO:s arbete är evidensbaserat och bygger på en systematisk genomgång av forskningen.
 

En viktig nyhet är att WHO nu rekommenderar så kallade multimodala insatser, där flera riskfaktorer hanteras samtidigt. Det ligger nära den modell som Miia Kivipelto och hennes forskargrupp utvecklat genom FINGER-studien, där bland annat fysisk aktivitet, hälsosam kost, kognitiv träning och hjärt-kärlrelaterade riskfaktorer ingår.

– Enligt den senaste forskningen är nästan hälften, omkring 45 procent, av alla demensfall kopplade till riskfaktorer som går att påverka. Det betyder att det finns mycket vi faktiskt kan göra.

Stor internationell spridning

Miia Kivipelto har varit expertmedlem i WHO:s Guideline Development Group, den internationella grupp som arbetat med de uppdaterade riktlinjerna. Hon deltog även när WHO tog fram de första riktlinjerna på området 2019.

– Det är första gången WHO ger en rekommendation om den här typen av livsstils- och miljörelaterade multimodala insatser. Där har FINGER-studien och det arbete vi har gjort varit betydelsefullt.

Sedan FINGER-studien publicerades 2015 har FINGER-modellen fått stor internationell spridning. Det globala nätverket World-Wide FINGERS omfattar i dag forskargrupper i 74 länder.

Hur ser samarbetet med Stockholms Sjukhem ut?

– För mig är kopplingen till Stockholms Sjukhem väldigt viktig eftersom den skapar en närhet mellan forskning och klinisk verksamhet.

Ett exempel är STRONGER-studien, som genomförs tillsammans med Primärvårdsrehab. Studien undersöker hur FINGER-modellen kan användas inom primärvården, med målet att utveckla ett förebyggande livsstilsprogram för patienter.

Även MIND-AD-studien har haft koppling till Stockholms Sjukhem genom Kognitiva mottagningen i Bromma. Studien visar att en kombination av livsstilsanpassningar och en medicinsk näringsdryck kan minska risken för kognitiv försämring hos personer med tidig Alzheimers sjukdom.

– Här på Stockholms Sjukhem har vi möjlighet att testa hur resultaten kan användas i vården. Det är en viktig miljö för implementeringsforskning, där vi både kan följa patienter och få värdefull återkoppling från vårdpersonalen, säger Miia Kivipelto.

Hur kan kunskapen omsättas i praktiken här på Stockholms Sjukhem?

– Det kan handla om att uppmärksamma risk- och friskfaktorer hos äldre, exempelvis fysisk aktivitet, kost, hjärt-kärlhälsa och hörsel. Om man möter en äldre person som inte hör bra kan man uppmärksamma det, rekommendera hörseltest och se om det behövs en hörselinsats. Oavsett vilken yrkesroll man har kan man fånga upp riskfaktorer och ge stöd och råd.

Här är det multiprofessionella arbetet viktigt.

– Det fina är att FINGER-baserade insatser bygger på samverkan mellan många olika yrkeskategorier. Olika professioner kan bidra med olika delar, säger Miia Kivipelto.

Vad kan ett närmare samarbete mellan forskning och klinisk verksamhet betyda för patienterna och de boende?

– Framför allt kan samarbetet korta tiden mellan forskningsresultat och att kunskapen börjar användas. Man brukar säga att det kan ta minst 15 år innan forskning implementeras. Med tanke på den åldrande befolkningen och den kunskap vi nu har kan vi inte vänta så länge. Forskning är viktig, men om den inte hjälper patienter och verksamheter kommer den inte riktigt till nytta. När vi forskare är nära den kliniska verksamheten kan vi hjälpa till med implementeringen. Där tror jag att Stockholms Sjukhem och vårt samarbete är väldigt värdefullt.

Framöver vill Miia Kivipelto fortsätta utveckla implementeringsforskningen tillsammans med Stockholms Sjukhem. Hon lyfter också ny teknik och AI, individanpassade insatser och forskning om hur livsstilsåtgärder kan kombineras med läkemedel.

– Äldre personer kan ha väldigt olika behov och därför behöver vi bli bättre på individanpassade insatser. Vi vill visa vägen för hur ny kunskap kan användas så att den kommer patienter och boende till nytta.

WHO:s nya riktlinjer för att förebygga demens

Rör på dig regelbundet – fysisk aktivitet skyddar hjärnhälsan.

Håll hjärnan aktiv – läs, lär dig nya saker, spela spel och utmana minnet.

Var socialt aktiv – motverka ensamhet och social isolering.

Ät hälsosamt – en balanserad kost, gärna medelhavsliknande.

Sluta röka.

Begränsa alkohol, särskilt skadlig konsumtion.

Håll koll på blodtrycket.

Behandla högt kolesterol.

Förebygg och behandla diabetes.

Undvik övervikt och obesitas.

Ta hand om hörseln – använd hörapparat vid behov.

Ta hand om synen och behandla synproblem.

Förebygg och behandla depression.

Ta sömnproblem på allvar.

Förebygg stroke och skallskador.

Minska exponeringen för luftföroreningar.

Kombinera flera åtgärder samtidigt – WHO lyfter nu särskilt individanpassade multidomäninsatser, alltså att exempelvis kost, motion, kognitiv träning och kontroll av kärlriskfaktorer kombineras. Det ligger nära FINGER-modellen som Miia Kivipelto utvecklat.