Utanförskap, svårigheter att förmedla sina behov och en ökad risk för felmedicinering. Detta motverkas tack vare ett kunskapslyft kring hörselnedsättning på äldreboendet Näsby Slottspark i Täby.
– Ökad livskvalitet! Ökad närvaro i sociala sammanhang och aktiviteter samt förbättrad kommunikation i vardagen. Det är några av fördelarna med det projekt som nu pågår på äldreboendet Näsby Slottspark, berättar Therese Hellström, legitimerad sjuksköterska.
Det hela började med att en närstående berättade att Rosenlunds hörselrehabilitering erbjöd sig att utbilda och stötta personalen i hantering av hörselhjälpmedel. Therese tog kontakt med en audionom på Rosenlunds hörselrehabilitering och ett projekt inleddes.
Projektet riktar sig till boende med nedsatt kognitiv förmåga (demenssjukdom). På Näsby Slottspark finns två enheter för personer med demenssjukdom, och det är dessa två som deltar i projektet. Av de 36 boende har i dag 14 hörapparat.
Utbildning och utprovningar av Rosenlunds hörselrehabilitering
Två audionomer från Rosenlunds hörselrehabilitering har besökt Näsby Slottspark vid ett par tillfällen. I början av oktober kom Carina Bellås och Alev Pektas-Sjöstrand till boendet och höll en två timmar lång utbildning.
De berättade om de hörselhjälpmedel som finns, hur de ska skötas, hur man byter delar såsom domer och slangar samt hur de rengörs. De tog även upp akustik, hur man påkallar uppmärksamheten hos en person med hörselnedsättning och hur man bäst kommunicerar med någon som har nedsatt hörsel.
– Man ska inte skrika. Och man ska inte prata i örat! Jag vet inte hur många öron jag har pratat i… 30 procent av kommunikationen handlar om att läsa på läpparna, och den möjligheten försvinner ju när man talar i örat, förklarar Therese.
Carina och Alev har under sina besök gått igenom de boende som redan har hörapparater eller där man misstänker att hörselnedsättning finns. De har på plats gjort individuella hörselkontroller och utifrån de boendes behov gjort förbättringar och justeringar för var och en.
– De har gjort allt från att kontrollera att hörselgångarna är fria från vax, byta domer och andra delar av hörapparater till att faktiskt beställa nya hörapparater för att ersätta äldre modeller. De har också haft med sig en samtalsförstärkare till en av de boende. Det är en apparat som används vid samtal. För den boende hade hörapparater inte varit ett bra alternativ, eftersom hon plockade bort dem. Men med samtalsförstärkaren har hennes liv lyfts avsevärt, berättar Therese.
När den boende testade samtalsförstärkaren frågade audionomen:
– Hör du nu?
– JA! svarade den boende lyckligt.
Att köpa nya hörapparater är ingen billig historia. Men med tanke på den livskvalitet en bättre hörsel ger, är det en god investering. Själva investeringen gör de boende ur egen ficka. Men en förutsättning för att hörapparaten ska fungera är att den sköts på rätt sätt.
Kunskapssatsningen med utbildning och det fortsatta arbetet med nya rutiner kring nedsatt hörsel och hantering av hörselhjälpmedel är en långsiktig insats. Denna bekostas genom ett bidrag från Julinstiftelsen.
Hur har responsen varit från medarbetarna?
– Alla har varit rörande överens om att det finns en stor kunskapslucka inom detta område. Det har varit väldigt nyttigt och värdefullt att fylla på med kunskap här, säger Therese.
Hur har responsen varit från boende och närstående?
– De tycker att det är otroligt lyxigt att få den här hjälpen på plats! Och att slippa boka sjukresor och ta sig iväg, avslutar Therese.
