Sedan pandemin började är Stockholms Sjukhem en av de privata vårdgivare som hjälpt Region Stockholm med att vårda flest covidpatienter.
Stockholms Sjukhem var en av de första privata vårdgivarna som i mars 2020 fick i uppdrag av Region Stockholm att börja vårda patienter med covid-19. Det sattes fort upp avdelningar på Kungsholmen och Bromma vars syfte var att ta emot patientgruppen.
– Vi har haft över 1000 covidpatienter bara inom geriatriken. Vi har även vårdat eller rehabiliterat ytterligare 200 patienter med covid inom våra övriga verksamhetsområden, säger Marianne Reimers, chefläkare på Stockholms Sjukhem.
Hur har vi kunnat ta emot så många covidpatienter?
– Våra verksamheter har arbetat systematiskt med att göra det möjligt att hantera situationen som uppstod i samband med pandemin. Genom stort engagemang och ansvarskänsla hos alla våra medarbetare har det blivit möjligt att hjälpa Region Stockholm. Det har verkligen varit en stor sammanhållning och lojalitet kring uppdraget, man har insett lägets allvar och velat hjälpa till.
Vilka covidpatienter har vårdats på Stockholms Sjukhem?
– Det har i regel varit äldre med flera sjukdomar och nedsatt förmåga att hantera belastning. Här har vi gett medicinsk behandling, omvårdnad och rehabilitering. Hos oss finns syrgas men inte respirator.
Hur ser det ut framöver?
– Nu siktar vi mot att avsluta stabsläget den 28 februari, det är exakt två år sedan som vi kallade vår beredskapsgrupp till första mötet. Det här är inte något som vi gör hastigt, utan förbereder inför och det betyder inte att allt pandemiarbete är över, vi behöver fortsätta att vårda enligt särskilda rutiner, men tror att de kan anpassas efter hand utan stabsläge och beredskapsgrupp. Vi tror att vi går in i en lugnare fas, sedan vet man inte om det kommer nya mutationer. Vi kommer att börja ge den fjärde sprutan inom ASIH nästa vecka. Våra boende på Vallgossen och Hornskroken kommer vi att börja vaccinera vecka tio, säger Marianne Reimers.
Något mer som är viktigt framöver?
– Vi kommer att fortsätta att följa pandemins utveckling, korrigera rutiner och vara beredda att vidta nya åtgärder om läget kräver det. Men det finns också ett efterarbete att göra för våra medarbetare. Vi behöver vara uppmärksamma på hur våra medarbetare mår i det långa loppet, det är inte bara att skaka av sig och ånga på efter två års pandemi. Exempelvis har vi bildat ett etikråd och genomför etikronder som ett forum för olika dilemman. Vi har "ont i magen" tillsammans, det är en kulturfråga för hela Stockholms Sjukhem och vi behöver fortsätta ta hand om varandra.
Så har pandemin varit på Stockholms Sjukhem
Första vågen
1 mars – augusti 2020, första vågen karakteriserades av att vi var överrumplade. Vi saknade kunskap och hade materialbrist, det fanns risk för katastrofläge och vi tumlade runt under extrema förhållanden där mycket ändrades från dag till dag.
Andra vågen.
Nov 2020 – feb 2021, den här perioden karakteriserades av att vi var trötta och besvikna över att det kom ytterligare en våg. Det som gav hopp var att vaccinet var på väg.
Tredje vågen
Mars – maj 2021, då var vi nästan lite övermodiga och tänkte att nu kommer smittan till samhället men inte till oss då våra målgrupper som är äldre blivit vaccinerade. Känslan var att nu fixar vi det här och att alla rutiner satt.
Fjärde vågen
Dec 2021 – feb. 2022, omikronvågen, den här vågen hade en extrem smittspridning, den här gången drabbades vi därför in i personalleden, vilket ledde till mycket frånvaro. Nu märker vi även av en utmattning hos våra medarbetare efter två års pandemi. De här vågen hade sin egen karaktär med den extrema smittspridningen, vaccinet verkade motverka svår sjukdom men inte smittspridning och det var inte heller väntat.
