Hjärtsvikt – vad händer under ett geriatriskt vårdtillfälle?

Hjärtsvikt är den vanligaste huvuddiagnosen inom geriatrisk slutenvård. En parallell studie, Hjärtsvikt - patienter på tröskeln till geriatriken, visade att endast 22 procent av hjärtsviktspatienter hade en aktuell utredning. Det gick inte att bedöma huruvida patienternas behandling var följsam till riktlinjer. Nästa fråga är därför vad som händer under det geriatriska vårdtillfället.

De 134 patienter som studerats parallellt avseende utredning och behandling i samband med inskrivning på geriatrisk klinik följdes vidare under det geriatriska vårdtillfället. Registrering skedde av ålder, kön, sjukdomsbörda, kardiologisk komorbiditet, diabetes, kardiologiskt relevanta läkemedel vid inskrivning och utskrivning. Därutöver efterforskades förändring avseende bland annat provsvar, vikt, blodtryck och puls.

Få läkemedelsförändringar

Analys av materialet pågår. Preliminära data visar att läkemedelsförändringarna är få med undantag för förskrivning av spironolakton, som ökade under vårdtillfället. Den preliminära tolkningen är att detta skedde som en effekt av förskrivningen av diuretika, som under vårdtiden skapat ett behov av kaliumsubstitution och att insättande av spironolakton kunde minska behovet av de två andra läkemedlen. I så fall är det inte i första hand en förskrivning utifrån ambition om sjukdomsmodifierande behandling.

Studien har godkänts av Stockholms Regionala Etikprövningsnämnd