“Personalen sa till mig: Ge inte upp. Försök lite till”

Gösta föll ner för en trappa och bröt nacken. Efter en månad på Karolinska Universitetssjukhuset, där han opererades, flyttades han till Stockholms Sjukhem för att fortsätta sin återhämtning och rehabilitering.

När Gösta anlände till rehabiliteringsavdelningen var han helt förlamad från bröstkorgen och ner. Ett särskilt minne från den tiden var när personalen satte honom i en rullstol och rullade honom till fotändan av sängen.

– De vände rullstolen mot sängen och sa ”res dig upp”. Jag trodde inte jag skulle kunna klara det, men med hjälp av mina händer och armar lyckades jag dra mig upp och stå vid fotänden.

Personalen sa även till honom att böja på knäna.

– Jag hade inte någon känsel i benen och tänkte ”Hur ska jag böja på knäna när jag inte ens vet var de finns”. Men det gick lite, lite, och de sa till mig ”Ge inte upp. Försök lite till”," berättar Gösta och genom stöd och uppmuntran från personalen började han så småningom kunna kontrollera sina ben.

Blev hela tiden informerad

Gösta uttrycker stor beundran för personalen på Stockholms Sjukhem, som med sin utbildning och medmänsklighet ledde honom tillbaka till ett aktivt liv.

– Jag förstår inte hur de kunde klara av det egentligen. Det måste mycket mera till än utbildning. Någonting hos människan själv som gör att man tar på sig uppgiften att leda tillbaka någon på det viset till att få ett liv igen.

Han fick stöd av ett dedikerat team som samordnade sina insatser.

– Jag har aldrig haft en aning om att det existerade det här sambandet mellan alla funktionerna i sjukvården. De var samspråkiga, de hade koll på varandra, vad som sades och hur utvecklingen var. Och jag fick veta, säger Gösta.

Framstegen fortsätter

Ett och ett halvt år efter olyckan och drygt ett år efter att han lämnade Stockholms Sjukhem har Gösta fortsatt göra framsteg.

– Jag har tänkt mig in i möjligheten av att jag ska kunna stå upp. Det kan jag. Möjligheten att jag ska kunna använda kryckor, det kan jag. Jag har provgått med kryckor faktiskt ända upp till 600 meter. Jag har till och med lärt mig att simma. Jag kan simma bröstsim och använda mina ben. Inte mycket, men jag kan göra det! Och det blir ju bättre och bättre för varje gång jag testar, berättar Gösta.

Stockholms Sjukhem ingår i vårdkedjan för ryggmärgsskadade i Region Stockholm. Gösta menar att tiden på Stockholms Sjukhem spelat en avgörande roll i hans rehabilitering. Genom vården och rehabiliteringen och även hans egen envishet har han kunnat återfå mycket av sin rörlighet och självständighet.