Malin Ackefors, chefläkare Stockholms Sjukhem.
Samsjuklighet innebär att en person har två eller fler sjukdomar samtidigt. Malin Ackefors, chefläkare, reder ut vad samsjuklighet är.
– När flera diagnoser påverkar vardagen behöver vård och behandling ses som en helhet så att insatser, läkemedel och uppföljning hänger ihop, säger Malin.
En tydlig plan och en utsedd kontakt i vården kan göra det lättare att veta vad som ska hända, vem som ansvarar för vad och när det är dags att följa upp.
Ett gemensamt samtal kan hjälpa till att skapa överblick över vård, behandling och nästa steg.
Samsjuklighet kan till exempel handla om att leva med långvarig kroppslig sjukdom och samtidigt ha besvär som påverkar sömn, ork, minne, rörelseförmåga eller psykiskt mående. Diagnoserna behöver inte ha samma orsak för att påverka varandra. Symtom från en sjukdom kan göra det svårare att följa en behandling för en annan.
– Samordning kring dessa patienter är central och flera personer eller verksamheter behöver vara involverade. Det kan exempelvis vara vårdcentral, sjukhusmottagning, rehabilitering, kommunal omsorg eller socialt stöd. Målet är inte att göra en plan för varje diagnos var för sig, utan att skapa en helhetsbild av personens behov, mål och vardag, säger Malin.
Den som har flera långvariga tillstånd kan behöva återkommande kontakt med vården. Då blir kontinuitet viktig: samma information ska kunna följas upp, förändringar ska fångas upp och råd från olika håll ska inte motverka varandra.
En kartläggning börjar ofta med det som är mest angeläget för personen just nu. Det kan vara nya symtom, försämrad funktion, smärta, oro, svårigheter att ta läkemedel eller att vardagen inte längre fungerar som tidigare. Vården behöver också känna till tidigare diagnoser, aktuella behandlingar och vilket stöd som finns hemma.
Prioritering betyder att vården och patienten tillsammans väger nytta, risker och praktiska möjligheter. Alla åtgärder kanske inte behöva startas samtidigt. Ibland behöver ett problem omhändertas först och sedan planerar man för nästa steg eller insats.
– Det är viktigt att patienten själv är aktiv i sin utredning och vård, säger Malin.
Tips:
Samordning fungerar bäst när ansvar och kontaktvägar är tydliga. Fråga vem som är din fasta vårdkontakt, vilken mottagning du ska höra av dig till vid frågor och hur information förs vidare mellan berörda verksamheter.
När både region och kommun behöver bidra kan en samordnad individuell plan, SIP, vara aktuell. En SIP beskriver vilka insatser som behövs, vem som ansvarar för dem och hur de ska följas upp. Socialstyrelsen skriver att planen ska göras när kommunen eller regionen bedömer att den behövs för att personens behov ska tillgodoses, och planeringen kräver samtycke. Om möjligt tas planen fram tillsammans med personen och närstående kan erbjudas att delta om det är lämpligt och personen inte motsätter sig det.
– En vårdplan blir mer användbar när den svarar på konkreta frågor: vilka behandlingar pågår, vilka mål är viktigast den närmaste tiden, när ska uppföljning ske och vad gör du om tillståndet förändras? Be gärna om att få veta hur du kan ta del av den information som berör dig, säger Malin.
Vårdcentralen är nästan alltid den första vårdkontakten när du är sjuk eller har besvär, enligt 1177. Vårdcentralen kan bedöma situationen, ge råd, behandla många vanliga besvär och vid behov hjälpa dig vidare till annan vård.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. En sjuksköterska kan hjälpa dig att bedöma besvären, ge råd om vad du kan göra själv och vägleda dig till rätt vårdnivå. Vid livshotande tillstånd ska du ringa 112.
Sök vård skyndsamt om du får nya eller tydligt försämrade symtom som du inte känner igen eller om en pågående sjukdom försämras snabbt. Om du är osäker är det klokt att ringa 1177 för vägledning i stället för att försöka avgöra ensam.
– Vi i vården sätter dig och din situation i centrum. Berätta vad som är viktigast för dig; kanske att orka vara aktiv, klara vardagssysslor, kunna bo kvar hemma eller minska besvär som begränsar livet. Sådana mål hjälper oss att prioritera insatser som är meningsfulla i just din situation, säger Malin.
Uppföljning bör vara planerad och begriplig. Innan ett besök avslutas kan du fråga vad som ska följas upp, när det ska ske och vem du ska kontakta om något förändras. En enkel egen anteckning om symtom, läkemedel och frågor kan göra nästa samtal mer konkret.
Närstående kan vara ett stöd vid samtal, planering och vardagliga rutiner om du vill det. De kan till exempel hjälpa till att komma ihåg frågor, följa med till ett besök eller läsa igenom en plan tillsammans med dig. Det är alltid du som bestämmer vem som får vara delaktig och vilken information som delas.
Vårdcentralen är nästan alltid den första vårdkontakten när du är sjuk eller har besvär, enligt 1177Vårdcentralen kan bedöma situationen, ge råd, behandla många vanliga besvär och vid behov hjälpa dig vidare till annan vård.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. En sjuksköterska kan hjälpa dig att bedöma besvären, ge råd om vad du kan göra själv och vägleda dig till rätt vårdnivå. Vid livshotande tillstånd ska du ringa 112.
Sök vård skyndsamt om du får nya eller tydligt försämrade symtom som du inte känner igen eller om en pågående sjukdom försämras snabbt. Om du är osäker är det klokt att ringa 1177 för vägledning i stället för att försöka avgöra ensam.
– Vi i vården sätter dig och din situation i centrum. Berätta vad som är viktigast för dig; kanske att orka vara aktiv, klara vardagssysslor, kunna bo kvar hemma eller minska besvär som begränsar livet. Sådana mål hjälper oss att prioritera insatser som är meningsfulla i just din situation, säger Malin.
Uppföljning bör vara planerad och begriplig. Innan ett besök avslutas kan du fråga vad som ska följas upp, när det ska ske och vem du ska kontakta om något förändras. En enkel egen anteckning om symtom, läkemedel och frågor kan göra nästa samtal mer konkret.
Närstående kan vara ett stöd vid samtal, planering och vardagliga rutiner om du vill det. De kan till exempel hjälpa till att komma ihåg frågor, följa med till ett besök eller läsa igenom en plan tillsammans med dig. Det är alltid du som bestämmer vem som får vara delaktig och vilken information som delas.
Vad är skillnaden mellan samsjuklighet och flera diagnoser?
Samsjuklighet används när två eller fler sjukdomar eller hälsotillstånd finns samtidigt hos samma person. Uttrycket hjälper vården att uppmärksamma hur tillstånden och behandlingarna kan påverka varandra.
Kan jag be om en SIP?
Ja, du kan lyfta behovet av samordning med din vårdkontakt eller kommunen. En SIP kan bli aktuell när insatser från både region och kommun behöver hänga ihop och du samtycker till planeringen.
Vem ansvarar för min behandling när flera mottagningar är inblandade?
Ansvar kan vara fördelat mellan flera mottagningar beroende på vilka behov du har. Be om ett tydligt besked om vem du kontaktar i olika frågor och om det finns en fast vårdkontakt som kan hjälpa till med samordningen.
Hur förbereder jag ett vårdbesök vid samsjuklighet?
Ta med en läkemedelslista, skriv ner symtom och frågor och beskriv vad som har förändrats sedan senaste kontakten. Berätta också vilka delar av vardagen som fungerar sämre, eftersom det hjälper vården att planera rätt stöd och behandling.
Kan en närstående vara med i planeringen?
Ja, om du vill kan en närstående vara med som stöd i samtal och planering. Vid en SIP kan närstående också ges möjlighet att delta när det är lämpligt och du inte motsätter dig det.
Uppdaterad: 2026-09-23
