Filmen är ett kort porträtt av Ulla, som bor på äldreboendet Nyckelharpan, som drivs av Stiftelsen Stockholms Sjukhem. Hon berättar om sitt liv och om hur hon har det idag på boendet – hur vardagen ser ut, vad som är viktigt för henne och hur hon trivs med både personal och miljö.
Genom hennes berättelse förmedlas en bild av Nyckelharpan som en trygg plats där hon får stöd i det hon behöver hjälp med, men också kan fortsätta leva ett så aktivt och meningsfullt liv som möjligt. Filmen betonar Ulla som person – hennes bakgrund, intressen och upplevelser – och visar hur omsorgen utformas utifrån den enskilda individens behov och önskemål.