Det händer mycket inom forskningen om hjärnhälsa just nu. Professor Miia Kivipelto har nyligen presenterat flera stora resultat internationellt och berättar också om den forskning som pågår på Stockholms Sjukhem.
– Det är en väldigt spännande tid. Vi ser att vår forskning verkligen gör skillnad.
En viktig grund för framgången är den finska FINGER-studien, som publicerades 2015. Den var först i världen med att visa att man kan förebygga minnesproblem och kognitiv svikt genom att arbeta med flera livsstilsfaktorer samtidigt.
Tidigare hade forskningen ofta fokuserat på en enskild åtgärd. FINGER-studien har visat att det är mer effektivt att kombinera flera delar som hälsosam och mångsidig kost, fysisk träning, hjärngymnastik och minnesträning, social gemenskap samt kontroll av blodtryck, kolesterol och blodsocker. Denna helhetssyn kallas FINGER-modellen och har visat sig vara mycket framgångsrik, både för att främja hjärnhälsan och minska risken för andra åldersrelaterade sjukdomar. Miia Kivipelto leder FINGER-studien, som fortfarande följs upp, och den fortsatta forskningen som vidareutvecklar modellen.
Fungerar i hela världen
Vid den stora Alzheimerkonferensen AAIC i Toronto i juli presenterades nya resultat från World-Wide FINGERS, ett internationellt nätverk som samarbetar för att anpassa, testa och vidareutveckla FINGER-modellen i olika regioner och befolkningsgrupper. Nätverket omfattar numera forskare i över 70 länder.
– Resultaten är fantastiska. I USA har man gjort en studie, US POINTER, som bygger direkt på vår modell. Efter två år såg man samma positiva effekter som i Finland och Sverige – bättre minnesfunktion och bättre kognition. Det visar att modellen fungerar i olika länder och kulturer, säger Miia Kivipelto.
De nya resultaten publicerades i den högt rankade tidskriften JAMA och möttes av stående applåder på konferensen.
Långtidseffekter även efter 11 år
FINGER-studiens aktiva fas var två år. Då genomgick hälften av deltagarna ett program som omfattade fem huvudsakliga livsstilsområden. Den andra hälften utgjorde en kontrollgrupp som fick vanlig hälsorådgivning. Deltagarna har sedan följts upp under 11 år.
– Vi kan se att de som fått stöd med livsstilsförändringar har bättre kognition även efter mer än ett decennium. Effekten håller i sig, vilket är unikt. Det ger hopp för framtiden, säger Miia Kivipelto.
På väg mot precisionsprevention
Nästa steg är att skräddarsy förebyggande insatser.
– Vi vet nu att vissa grupper, till exempel personer med genetisk risk för Alzheimers sjukdom, har extra stor nytta av FINGER-modellen. Det här öppnar för mer riktad prevention i framtiden, säger Miia Kivipelto.
Forskning på Stockholms Sjukhem
Även på Stockholms Sjukhem pågår viktiga projekt. Bland annat STRONGER-studien tillsammans med Primärvårdsrehab. Studien ska utvärdera om FINGER-modellen kan fungera effektivt inom primärvården. Resultaten ska leda till att ett livsstilsprogram som kan användas i förebyggande syfte för patienterna.
Även Mind-AD-studien har haft koppling till Stockholms Sjukhem genom Kognitiva mottagningen. Den visade att personer med tidig Alzheimers sjukdom kan bromsa sin försämring genom en kombination av livsstilsförändringar och en medicinsk näringsdryck.
– Här på Stockholms Sjukhem har vi verkligen möjlighet att testa hur resultaten kan användas i vården. Stockholms Sjukhem är en viktig miljö för implementeringsforskning, där vi både kan följa patienter och få värdefull återkoppling från vårdpersonalen, säger Miia Kivipelto.
En spännande framtid
Miia Kivipelto ser ljust på framtiden för patienter med kognitiv svikt.
– Det kommer nya läkemedel och nya sätt att ställa tidig diagnos. Bland annat pågår ett stort europeiskt samarbete där vi gemensamt testar och validerar blodbiomarkörer och digitala kognitiva tester. Samtidigt vet vi nu att livsstil spelar en avgörande roll för att förebygga kognitiv svikt. Kombinationen gör det här till en mycket spännande tid för hjärnhälsa.
Miia Kivipelto har Stockholms Sjukhems donationsprofessur i geriatrik vid Karolinska institutet.
