Utgående från krypterade (anonymiserade) data ur Region Stockholms så kallade VAL-databaser, på personer som avlidit i Stockholms län under åren 2016-2020, görs studier kring hur sista året i livet blev, var man vårdades och om vården var jämlik med avseende på kön, ålder, diagnos och socioekonomiska faktorer. Studierna leds av Peter Strang, professor i palliativ medicin.
Målet med den palliativa vården är att erbjuda god symtomlindring och gott stöd, inte minst under det sista året i livet, oavsett diagnos, kön, ålder eller socio-ekonomisk status. Vi vet att personer som får tillgång till specialiserad palliativ vård i form av ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) eller specialiserad palliativ slutenvård får som regel god vård, med hög patientnöjdhet, enligt olika uppföljningar. Därför är det av intresse att studera i vilken mån patienter i livets slutskede får tillgång till sådan vård och om tillgången är jämlik oavsett om man har en cancerdiagnos eller annan diagnos. Vidare vill vi studera om faktorer som kön, ålder eller socio-ekonomisk status spelar någon roll.
All sjukvårdskonsumtion, till exempel vårdtillfällen i palliativ vård eller sjukhusvård rapporteras till Region Stockholms så kallade VAL-databaser. Genom att använda oss av sådan data kan vi undersöka vilka patienter som får tillgång till specialiserad palliativ vård och om vården är jämlik. Vidare kan vi studera om patienter som skrivs in i palliativ vård, framför allt i ASIH, får ett minskat behov av akutsjukvård i form av besök på akutmottagningar eller inläggningar på sjukhuset i livets slutskede.
Med anledning av den pågående covid-19-pandemin, kommer vi att specialstudera vilka effekter covid-19 har på vårdkonsumtionen.
Studierna har godkänts av Etikprövningsmyndigheten (dnr 2020-02186).
Studierna utförs av en forskargrupp på Stockholms Sjukhems FoUU, under ledning av professor Peter Strang.
I forskargruppen ingår bland andra disputerade överläkaren Christel Hedman och disputerade överläkaren Per Fürst.
Uppdaterad: 2026-06-16