Förebygga demens med hjälp av livsstilsförändringar

Mind-AD är en pilotstudie (klinisk prövning) som undersöker genomförbarheten av en livsstilsförändringar hos personer med minnesproblem. Pilotstudien leds av Karolinska Institutet och genomföras i Sverige, Finland, Tyskland och Frankrike. Totalt beräknas ungefär 100 personer delta i pilotstudien.

Projektnamn: Multimodala interventioner för förebyggande av Alzheimerdemens: utveckling av multinationella strategier (MIND-ADMINI)

Forskningen har visat att en hälsosam livsstil kan hjälpa till att förebygga exempelvis diabetes, hjärtkärlsjukdomar eller stroke. En hälsosam livsstil inkluderar bland annat kost enligt nordiska näringsrekommendationerna, fysiska, mentala och sociala aktiviteter, samt god kontroll av blodkärlsrelaterade riskfaktorer (högt blodtryck, blodfetter och blodsocker, diabetes och andra hjärtkärlsjukdomar). Det är dock fortfarande oklart exakt hur råd om hälsosamma levnadsvanor ska utformas i demensförebyggande syfte samt vilka anpassningar som behövs på våra minnesmottagningar för att fungera på personer som redan har minnesproblem.

Olika grupper av människor tar till sig råd om hälsosam livsstil på olika sätt. Det är bland annat därför som upplägget i MIND-AD genomförs som en pilotstudie där syftet är att testa tre olika interventionsformat. I MIND-AD pilotstudien ligger därför fokus på livsstilsförändringarnas genomförbarhet. Pilotstudien kommer att ge information om vilka livsstilsförändringar som är lämpligast hos personer med minnesproblem.

Planerad framtida studie

Informationen kommer vi att använda för att planera en framtida större studie där vi kan testa om förändrad livsstil verkligen kan ha effekt och förebygga eller fördröja utveckling av demenssjukdom. MIND-AD bygger på erfarenhet från tidigare stora randomiserade studier i Europa (bland annat i Finland, Sverige, Frankrike och Nederländerna) där effekten av livsstilsförändringar testas.

I en av dessa studier, FINGER-studien, visade en de här förändringarna ha effekter på kognition och hälsorelaterad livskvalitet samt förbättrad funktionsnivå jämfört med vanlig hälsorådgivning hos äldre personer (ålder 60-77 år) med ökat risk för demenssjukdom. Påverkbara livsstilsrelaterade och vaskulära faktorer och kombination av livsstilsförändringar och farmakologiska åtgärder kan därmed erbjuda en öppning för innovativa preventiva åtgärder hos personer med ett förstadium av Alzheimers sjukdom. Studien beräknas vara avslutad i November 2019.

Studien har godkänts av Etikprövningsmyndigheten dnr: 2016/2605-31/1 och 2017/2165-32