Demens: Kognitiva utredningar – En populationsbaserad kohortstudie mellan Stockholms minnesmottagningar

- för att öka kunskapen om prognostisk information, kognitiva och fysiologiska mekanismer och diagnostisk precision

Varför har mitt minne eller andra tankefunktioner förändrats? Har jag drabbats av en demenssjukdom? Vad kommer att hända nu? Det är frågor som ställs på Kognitiv mottagningar/Minnesmottagningar varje dag och där vi hoppas kunna bidra med mer kunskap och nya metoder för att kunna ge tydligare svar.

Bakgrund

I samband med åldrandet så är det vanligt att uppleva att kognitiva funktioner (tankefunktioner som minne, språk och uppmärksamhet) förändras. Det är något som kan ske av flera olika orsaker; som en del av att bli äldre, på grund av stress eller nedstämdhet, annan sjukdom, en stroke eller så kan det vara en tidig utveckling av en demenssjukdom så som Alzheimers sjukdom. De flesta som upplever att sina kognitiva funktioner har påverkats kommer inte att utveckla en demenssjukdom, men en kognitiv utredning kan vara ett viktigt steg för att förstå de underliggande orsakerna. Trots att demensdiagnostiken har förbättrats så förbises ofta tidig kognitiv svikt eller ställs felaktiga diagnoser som bidrar till onödigt lidande för de drabbade. Kunskapen behöver därför öka om hur tidiga och rätt ställda diagnoser kan minska onödigt lidande och förbättra möjligheterna till stödjande interventioner. Det här är en stor studie som förutom Stockholms Sjukhem även innefattar flera andra kognitiva mottagningar/minnesmottagningar i Stockholmsområdet i samarbete med Karolinska Institutet.

Syfte

Syftet med studien (MemClin-projektet) är att bättre förstå och kunna skilja på olika orsaker till de kognitiva förändringarna, även gällande mer ovanliga demensformer. Studien syftar även till att förbättra prognosen av hur personer med tidig kognitiv svikt kommer att utvecklas över tid.

Metod

Vi vill att alla som genomför en kognitiv utredning i Stockholm ska kunna vara med om de vill! Vi samlar in information från utredningarna för de personer som tackar ja till att vara med i projektet. Vi gör inga nya eller andra test förutom de som redan görs inom ramen för utredningen. För att kunna vara med i den här studien så behöver man träffa en psykolog under sin utredning, vilket många gör för att genomföra olika kognitiva test. Vi tittar även på resultat från andra undersökningar, som bland annat beskriver hjärnans struktur och proteinnivåer.

Forskningens betydelse och kliniska signifikans

Eftersom forskningsprojektet kommer att inkludera en stor mängd deltagare så finns goda möjligheter att förbättra prognosen av hur personer med tidig kognitiv svikt kommer att utvecklas över tid, och att ställa mer korrekta diagnoser även gällande mer ovanliga demensformer. Den ökade förståelsen kan troligen minska oron hos den som i dagens läge inte kan få klara besked. Vi tror också att en ökad klarhet kring vad som orsakar de kognitiva svårigheterna kan ge större möjlighet att påverka vilken vård och insatser som man vill ha. Till sist så tror vi att möjligheten att i ett tidigare skede få rätt diagnos förbättrar möjligheten att forska fram andra och mer effektiva behandlingar och insatser än de som finns idag.